Trots att det gått tio år sedan Eurovision gästade Malmö händer det fortfarande att stadens dåvarande miljöstrateg blir kontaktad av personer som vill höra hur det är möjligt att få alla att må bra och ta ansvar för varandra och omgivningen under ett megaevent som följs av 170 miljoner tv-tittare.

Loreen blev historisk som den artist som fått flest tolvor någonsin, när hon vann Eurovision Song Contest med Euphoria i Baku 2012. Året därpå blev hela ESC-arrangemanget historiskt, när Malmö stad blev först att certifiera sitt värdskap mot ISO 20121 – det internationella ledningssystemet för hållbara event.

– Vi arbetade redan med hållbarhet i samband med andra evenemang i Malmö, så det kändes naturligt att även ESC skulle göras så bra som möjligt, säger Susanna Winblad, som vid den här tiden arbetade på Malmö stads miljöenhet.

Tio år har hunnit passera, men minnena från arrangemanget som enligt Malmö Stads vision skulle få ”såväl besökare som artister och personal att trivas, må bra och ta ansvar för varandra och sin omgivning” är fortfarande skarpa. Processen blev dock inte helt okomplicerad. Förutom att tv-produktionens hållbarhetsambitioner låg på en annan nivå fanns en skarp deadline att ta hänsyn till, som snabbt närmade sig.

– Vi kom fram till att det var svårt att certifiera själva evenemanget innan det var levererat, så i stället valde vi att certifiera planeringsprocessen. Det gav oss något att leva upp till.

^{Hållbarhetsarbetet kring Eurovision Song Contest i Malmö samlades i en handbok}

Standarden blev ett stöd för hur bitarna skulle hamna på plats och skapade en gemensam värdegrund för alla som på ett eller annat sätt arbetade med eventet. Beslutet att certifiera värdskapet bidrog också till att sätta fokus på hållbarhet med följden att det även blev enklare att få nödvändiga resurser beviljade.

– Det sista vi önskade var att det skulle bli som med OS, att det byggs en massa som sen inte används. Vårt mål var hela tiden att fotavtrycket skulle bli användbart för malmöborna, även efter att eventet var över.

Ett konkret exempel var att Malmö stad – i stället för att försörja Eurovillage med el från dieselgeneratorer – investerade i en koppling som än idag förser evenemangen på Gustav Adolfs torg med fossilfri kraft. Likaså har det systematiska arbetssättet levt vidare och fortsatt att utvecklas inom Malmös turism.

– Sociala frågor, som att göra eventet mer tillgängligt för alla, adderade en ny dimension till vårt hållbarhetsarbete. Vi lärde oss mycket som vi gärna ville dela vidare.

^{Ekologiskt fika ur loppiskoppar gjorde succé inne på delegationsområdet. Artisterna uppmanades att hålla "green room" grönt genom att bland annat dricka kranvatten ur återanvändbara flaskor.}

Då och då händer det att städer som ska arrangera liknande jätteevent hör av sig för att få veta mer om Malmö stads arbete. Men direkt efter att ESC avslutades var intresset förvånansvärt svalt.

– Det fanns ingen mottagare. EBU var inte intresserade och inte ens Köpenhamn, som stod värd året därpå, tog del av våra erfarenheter, minns Susanna Winblad som har gått vidare och idag arbetar med cirkulära affärsmodeller i Region Skåne.

Idag används ISO 20121 av allt fler i Sverige, bland annat Vätternrundan, Liseberg och Stockholmsmässan. Standarden som ursprungligen togs fram till OS i London har elva år på nacken och är på gång att revideras – i tid till OS i Paris. 

– Sedan standarden togs fram har FN:s globala hållbarhetsmål tillkommit. I allt hållbarhetsarbete är det viktigt att fundera på hur arbetet med att uppnå ett mål påverkar de övriga. Revideringen av ISO 20121 är igång, men svenska aktörer har fortfarande möjlighet att ansluta sig och vara med och påverka så att evenemang över hela världen blir mer hållbara, säger Ulrika Edholm, projektledare på SIS.