Duni siktar på att bli branschledande i hållbarhet. Valet av råvaror är en avgörande faktor, system för återanvändning en annan. Företagets arbete med hållbara lösningar för restaurangförpackningar, dukar och servetter går hand i hand med kvalitetsarbetet.

Artikeln publicerades ursprungligen i Magasin SIS nummer 3, 2024 som du kan läsa här.

Dunis historia kan spåras tillbaka till pappersbruket i lilla Skåpafors i Dalsland. Numera är det anrika företaget som fyller 75 i år en global koncern med tillverkning i Sverige, Tyskland, Polen och Thailand som omsätter närmare 8 miljarder kronor.

Sedan några år har företaget spikat ett tydligt hållbarhetsmål: att bli en trovärdig hållbarhetsledare i branschen. Här är cirkularitet, nettonoll klimatutsläpp och att vara transparent i hållbarhetsarbetet de mest prioriterade områdena.

Hållbarhetsdirektören Erik Lindroth är van vid frågor om hur ett företag som förknippas med engångsartiklar arbetar med hållbarhet.

– Det som verkligen gör skillnad, där det finns möjlighet att påverka för vår del, handlar om vilka råvaror som används vid tillverkningen och att det finns system för att hantera återvinning och återanvändning, säger han.

Ett exempel på det arbetet är att Duni under 2024 har ökat sitt ägande i Relevo, ett tyskt bolag fokuserat på flergångslösningar för take away-marknaden.

Målet år 2030 är en cirkulär verksamhet i stor skala. Det innebär bland annat att Duni siktar mot att ha lösningar för återanvändning, återvinning och kompostering på plats.

– Vi måste tänka i system, inget är vunnet om det inte är lätt för restauranger och konsumenter att medverka till att återanvända eller återvinna produkter. Alla lösningar är inte på plats ännu, men våra hållbarhetsmål är klara. Vi har till exempel godkända science based-targets på klimatområdet, säger Erik Lindroth.

Engångsprodukter kommer inte att försvinna helt, förutser Erik Lindroth. Han ger ett exempel varför:

– En flergångsmugg med 50 gram plast behöver användas minst 50 gånger i snitt för att vara bättre ur ett materialperspektiv jämfört med en laminerad pappersmugg med 1 gram plast, om man bara tänker plastanvändning.

När det gäller den plast som behöver användas i till exempel livsmedelsförpackningar har Duni satt mål när det gäller råvaran. År 2030 ska tillverkningen ske utan jungfrulig fossil plast, fossila råvaror ska alltså inte användas.

Företaget arbetar också för att undvika fossilanvändning på andra områden, som vid tillverkning av servetter och bordstabletter. Här har Duni tagit fram nya material som gör att tillverkningen kan göras utan fossila bindemedel.

Hållbarhetsarbetet går hand i hand med kvalitetsarbetet, berättar Maria Fredholm, produktsäkerhetsansvarig.

– Vi jobbar sedan länge systematiskt med ledningssystemstandarder som ISO 9001 och ISO 14001 och har flera kvalitetsledande roller på våra olika produktionsenheter.

– Kvalitet är en säkerhetsfråga hos oss eftersom det handlar om produkter för att förpacka livsmedel. En hållbarhetsaspekt är samtidigt att minska matsvinn. Frågorna är så integrerade att de inte kan skiljas åt och det gäller även social hållbarhet, tillägger hon.

Att samverka är också självklart för Duni. Företaget har bland annat investerat i ett tyskt och ett spanskt företag som tagit fram system för återanvändning. Ett annat sätt att öppna upp för fler perspektiv är att våga prata om vad man gör. Öppenhet är ett strategiskt beslut hos Duni, och något som ger fördelar, enligt Erik Lindroth.

– Green-hushing, att inte prata om vad man gör av rädsla för kritik, har ju blivit ett begrepp i hållbarhetsvärlden. Det är klart att det är säkrare att inte säga någonting, men hur ska vi komma framåt och skilja oss från mängden om vi inte vågar prata om det vi gör, säger han.

Standarder ger svar om cirkularitet

När pressen ökar på företag och organisationer när det gäller deras hållbarhetsarbete, inte minst genom lagstiftningen som införts med EU:s Green Deal, vänder sig allt fler till de standarder som finns på området. Ett exempel är de tre globala standarderna för cirkulär ekonomi som publicerades tidigare i år.

– Vi ser ett stort intresse att använda de cirkulära standarderna som ett verktyg, säger Laura Linnala, projektledare inom SIS/TK 616 Cirkulär ekonomi. För även om mognadsgraden är hög kring hållbarhet i många organisationer så behövs standarderna för att förklara hur man går till väga.

Laura Linnala rekommenderar SS-ISO 59004 som inkörsport.

– Det är nog den mest efterlängtade och omskrivna standarden. Den förklarar termer och grunderna inom cirkulär ekonomi.

SS-ISO 59010 är inriktad på affärsmodeller samt att ställa om från linjärt till cirkulärt, medan SS-ISO 59020 är inriktad på mätning och utvärdering.

Vill du veta mer, titta på SIS webbinarium ”Introduktion till de första globala standarderna för cirkulär ekonomi” på Youtube eller kontakta laura.linnala@sis.se

   Laura Linnala